Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Kanske en förfärlig kärleksdikt.


När tystnaden gör ont

När tystnaden gör ont,
varje andetag är en kamp,
då brukade jag tänka på dig.

Det är ett hål,
i min själ,
det var din plats.

För en gångs skull är jag ärlig,
mot mig själv.

Jag låter det riva sönder min insida,
de svarta tankarnas händer gräva djupare inom mig.
Låter de greppa mina lungor,
dra ner mina axlar.
Få mig att darra av skräck,
vilja spy upp mina inälvor.

Känslorna som jag visade förut,
koncentreras till ett kaos,
där själen fanns.

Vi alla dör när vi är unga,
vi stryps av våra känslor.

För att sedan härda, bli vuxna,
lite mer tåliga.

Men än är jag ung,
jag har tid att dö några gånger till.




Fri vers av Tekla F.
Läst 308 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2014-11-04 23:27



Bookmark and Share


    Nicklas VIP
Ja, det gör ont att leva. Ont att älska. Kärlek kan döda, tills man inte känner något mer.

Men kärlek kan även skapa liv, återuppliva, växa och bli något otroligt vackert. Källan till äkta lycka.

Visst kanske man blir lite mer tålig med åren. Kanske blir man det inte. Svårt att säga. Tragedin i det är ju om man blir hård och kall och inte släpper in kärleken. Det förlorar man på, tror jag.

Då är det bättre att vara förevigt ung i sinnet och i hjärtat.

Förhoppningsvis behöver du inte "dö" några fler gånger alls.
2014-11-05
  > Nästa text
< Föregående

Tekla F.
Tekla F.