Min mor som psykiskt sjuk och förtryckte mig från barnaåren

Sändes iväg varje sommar till släkt tillsammans med vissa syskon

för mamma orkade inte med oss...


Sökte Gud i vildmarkens djupaste skogar...och Han fann mig.


Detta förorsakade en övergivenhetskänsla och utanförskap och förkastelse

som förorsakade floder av tårar i ensamma stunder...

De religiösa och fanatiska pådyvlingarna dessutom var olidliga


Jag var den enda av sju syskon som oponerade mig emot

men då var jag i tonåren och hunnit magasinerat mycket inom mig


Lurades så in i misshandelsäktenskap i tretton år och blev slagen

psykiskt, fysiskt och verbalt...


Sedan kom det religiösa förtrycket från religiösa som inte tålde

att jag tyckte och tänkte självständigt eller som Gud gav mig ljus


De som inte förstod att bibeln stundtals är historiskt tidsbunden

som kvinnans ställning genom tiderna...


Jag studerade kvinnans ställning från kyrkans begynnelse

och fann att det enligt Romarebrevet 16:7 den kvinnliga aposteln

Junia funnits med som ett begrepp under hela medeltiden och där

avbildad i ikoner som en kvinnlig apostel men på senare medeltid

tillsattes ett s och gjorde henne manlig


Det religiösa manliga förtrycket finns kvar ute i bloggvärlden och sajter bland annat men

också i många av vår kyrkor dock icke min...


Då är det stort att finna sin Frälsare - Jesus Kristus - som en relation och ej religion


Idag är Han min Vän framför alla andra vänner som leder och för mig på rätta vägar för sitt namns skull


"Du är det enda jag önskar i himlen!

Du är det enda jag önskar på jorden!

När min hud blir skrynklig och benen sköra

är GUD ändå trofast som berget."

Psaltaren 73:25 THE MESAGE Eugene Peterson


och talar mjukt och vänligt till mig och korrigerar i kärlek då det behövs utan hårdhet eller förtryck till mitt bästa