Jag ångrar alla svordomar jag kastade över dig
men du förtjänade dem
och många fler
för all smärta du gav mig

Du höll fast mig i det hårdaste greppet
men föste mig samtidigt framför dig
utan nån kontakt

Aldrig fick jag se in i dina gröna ögon
aldrig fick jag vara en del av ditt liv
men alltid var jag precis där bredvid

När vodkan rann kall och klar genom min strupe
och jag slog vilt omkring mig med flaskan
träffade jag nästan din själ

Ja, jag var en millimeter från att träffa
den punkten
det visade sig att du saknade
där ditt hjärta skulle sitta

och kanske var det därför
du aldrig lät mig lära känna
men lät mig komma nära

Ett tillstånd mellan liv och död
där saltet från dina tårar
är det enda du kan få i dig
och godhet ter sig hotfullt
en värmande hand blir kall och hård

Sakta tas all kraft ifrån dig
du kan inte söka närhet hos någon alls
det finns någonstans du borde vara
men det är förbjudet område

en mina som sprängs om du kommer för nära