solens strålar tinar upp en frostig skymning
en äldre herre sitter vid sitt bibliotek
kritiskt granskad massa
kännetecknar hans lek
någon må säga att det är roligt
någon må säga tragedi
den äldre vetgirige
har behållt sin empati

kasta första stenen någon gång
skrockar de förtjust
den äldre herren
resignerar utan slut

de väntade på att det ska brista
men han låter tiden ta sin gång

gungstolen gungar sakta
men kosmos färdas fort

kvällen närmar sig gryning
motsatspar om lott