Hon rör vid mig som ingen rör vid mig
Drar med mjuka fingrar längs mina ärrade underarmar
Genom handflatan och avslutar vid fingertoppen
Jag kan räkna hur många smekningar jag har kvar
För jag har 10 fingrar

Hon rör vid mig som ingen rör vid mig
Utan krav på respons
Utan baktankar
Hon rör vid mig utan hunger

Hon rör vid mitt ansikte som ingen verkligen sett utom jag,
på kvällen i badrummet
När sminket rinner längs kinderna och mina kritiska ögon granskar
varje linje, varje por
Hon stryker med varma tummar längs med näsroten,
över kinderna

Hon rör vid mig som ingen rört vid mig
Ser på mig utan begär
Hon tvättar bort smuts utan att döma,
utan vassa ögon

Hon gör mig mjuk & ogenomtränglig,
med oljor på min torra hud
Lägger ett pansar av gelé på mina naglar
Hon smeker bort tidens tand med antirynkcréme i ansiktet och på halsen,
väcker amorbågen till liv genom att rycka bort små fjun

Här sitter jag & återupptäcker min kropp
Hon är så långt bort, ända nere vid fötterna
Som jag inser sitter ihop med mig
Jag slutar inte under bröstbenet

& när hon rycker håren av benen,
då gråter jag stilla
Inte för det, men för att hon håller i min vad som ingen hållt i min vad