när stormen har lagt sej , när mitt vredes vrål har
ekat bort i natten , när tystnaden gör sej hörd i

mitt mörka sinne , när adrenalinet har lagt sej i
min skakande kropp då kommer frustrationen

ångesten ut av allt som jag har sagt och gjort i ett
tillstånd som jag inte kunde hantera på ett

kontrolerat sätt , bara springa igenom allt likt
vinden utan hänsyn eller respekt , för det man

möter på vägen den smärtan är obeskrivlig att
ta ångesten oskyldig , då menat känslomässigt

handlingar gjorda i vrede , som jag aldrig skulle
göra i ett normalt tillstånd det är som att hata

någon man älskar , eller har älskat allt det vackra
är borta som var skrivet i sten och slutet i hjärtat

när tystnaden har lagt sej är allt borta alla skratten
glädjen som den vackraste rosenrabatt är nu vissen