Låt det veka i mina ögon
Stå upp för vinden

Som ett gäng
Gråsiskor

Letandes efter ogräsfrö
I vinterdagens snö.

Låt det grå bestå

Som Oktober dis
Och håret på min far

Lär mig att uthärda
och se även de små
Detaljerna i tillvaron

När det lilla i den stora helheten '
griper tag
I Överlevnadens halmstrå

Tiden den kallnar
Det beständiga
varar en kort stund

Byter skepnad.

Hjälp mig att se
Var min blindstav

Med några få ord
Av medmänsklighet

Griper vi tag i Överlevnadens
Halmstrå.

Som ett gäng Gråsiskor
Undan svält och ensamhet

Gemenskapen den gror
I Gryningens morgontimma

Där,där Skeendet aldrig
tappat sitt fotfäste



I tillvarons spröda andetag