Frånvänd det vackra ser jag skuggor
Slöjor likt drömvarande gestalter
Tätt omslutna av det största
Tystnaden ekar när det livaktiga skymtar
Ger det outtalade liv men kväver genast

Bortvända ansikten försöker att inte se
det som måste ses blundas bort
Saknadsnära outhärdliga känslor skriar
Ger strömmar av liv åt drömmen
Viska lugn igen till tystnads liv