Dunkel soppa,
klibbar fast
på mitt hjärta

du eviga mörker,
jag ber om nåd

förbarma mig,
är så svag
kontrollen sviker

marionettdockan
förr styrandes av fäder,
dom som mig vaggade

så hjälplös

våndas över
insikten att inse,
såret

snälla vagga,
med trygga hjärtslag

låt kärlekslustar
fylla sinnet
för att sakta,
återbygga
det blyga minnet