Andas, andas
flickan med lockar av prismor
ryggen mot regnbågen
stirrar blint in i solen
som stannat

Venus ensam i sin födelse
stilla med sina spöken
Bommulsbaserade tankar
som smyger mot horisonten

Doft av deodorant och ditt hår
under gatlamporna på vägen bort
motorljuden som vibrerar
i lungorna, precis som du

Handsvett under täcket
där vi ler utan ögon
tills det gör ont i ansiktet
och du går upp, ut och iväg

Andas, andas
Venus, vänd dig om och gå
havet har ingenting att erbjuda
Du har inte oskulden kvar
men du är inte skyldig

Frukta inte skuggan
Du har färgerna med dig
vart du än går