Jag ville skriva en bön och skicka till Gud
för när du går förbi rämnar min värld
och den fasad jag sätter upp, faller ihop
jag fäller inga tårar, jag är för stark
men hur ska jag då kunna svalka mina torra tårkanaler?

Jag ville skriva i bönen att allt var mitt fel
för det var jag som stod vid sidan och såg på
när du gick och förälskade dig i en annan tjej
jag visar inte vad jag känner
men hur ska jag då kunna leva normalt?

Jag ville skriva i bönen att du är perfekt
för då skulle han nog förstå
hur svårt det är för mig att låta dig gå
jag ger inte upp, jag är för envis
men hur ska jag då någonsin bli lycklig?

Men pennan blev för tung i min hand
och jag insåg att Gud är en egoist
som bara älskar sig själv
och han skulle aldrig förstå
hur mycket du betyder för mig
mina ord kan aldrig övertyga honom.