Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dimmornas dans

de krusade vågorna,
sensommarsvarta, skenet
i mig som inte

kan ses; smeker
daggvått, lätt, de lyckliga
vandrar hand i hand över pirerna

(kruset
bara för dem som kan
höra snäckorna brusa)

Doften kommer så
långt bortifrån, för med sig
minnen från klippor, sand

tång; sjögräs, och
toner i det plötsligt inbjudande
heta, varma, klibbiga, sträcker

en hand mot mörkret, sen
sommar och pulserande vatten, hav
att förälskas, begäras,

förföras och dimmornas dans, som
försommarlöften; en vindfläkt i
hettan; att älskas; en natt




Fri vers av Mia Bergenheim
Läst 471 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2015-08-03 20:39



Bookmark and Share


  Ronny Berk
dimmor som dansar - är god poesi !
2015-08-08

  Marianne Räf
Mjuk och givande poesi ! Din
penna hålles av en erfaren hand !
2015-08-04

    ej medlem längre
Den var så som den var så så
2015-08-03
  > Nästa text
< Föregående

Mia Bergenheim
Mia Bergenheim