Ett fotografi från förr

vinkande hand trötta ögon
gyllengul lugg i knäet hos en åldrande
far. Sol som stryker sig över sten
smyger sig in mellan den staplande veden.

Dotterns moderns tankar på döden
aldrig mer återse. Handen som skakar
när bilnyckeln vrids, friheten skräcken
i tät omfamning.


Hur ser ett liv i döden ut det som aldrig
tillåts börja. Över himlar flyger inga fåglar
svarta stråk har tagit över det tak där
annars molnen lägger sig att vila

om hon varit frisk då översköljd av kvittrande
livsfrukt den naivistiska illusion vi alla
borde fått erfara

Om hon och meningen parar sig med
dess motsats stannar bilen vid en
avsides väg för att dra in syret för att
kräkas.

Hennes mörka hår hängandes över
knäna i en bild som
aldrig kommer sitta jämsides med
livets bilder i familjens album.