Gastkramande stod de höll skyddade
varandra. I hörnet stöddes undret upp
av osedda pålar. hon sökte sig åter åter
dit men han missade varje gång anledningen
dess svaga pustar av uttråkan.

Du lämnar mig aldrig. Hans svar ekar djuriskt
välplanerat, skyddat. Hon har tappat nerven
söker sig till kraften utan instinkt. Den är
möjlighet som känslors ofattbara räckvidd.


Asets bakdel fastlimmad i leran oset stinkande
parfymer kväljande och jagat

Tanken likt en gam som sitter vid kadavret
med en fastfrusen köttremsa som om tanden
minns en tugga. Minnet sviktar. Alla gånger
ögat efter orgasmen blundar hårt inför synen
av begärets meningslöshet. Missar öppningen
undret. Minnet av stanken, ruset

Utav mening.

Din tråkighet spräckte formen på månen
. Blev en fyrkant vinglig lös och vass.

Vad fint att vi gjorde... just ikväll god mat


hennes ben flög i kaskader över himlen
Sekunder av rent liv mellan kanter.
Hon sågs nicka.