torpet såg mycket större ut omöblerat. alla golv hade bytts ut mot himmelsblå och polerats. jag hade tagit den hemliga nyckeln i ladan och smugit mig in i paradiset som förr i tiden, fast jag visste att de nya ägarna kunde dyka upp när som helst. jag kunde se de gamla möblerna och känna dofterna bara jag blundade ett ögonblick.

ett rum hade jag ockuperat med madrass och tillhörigheter, de andra hade jag behållt orörda. ändå kände jag mig tvungen att be om ursäkt när konferensdeltagarna kom. det var ont om sängkläder och bänkspisen var bortmonterad. som tur var hade de med sig en doppvärmare. de lade den i kattlådan, värmde maten i vattenbad och log överseende medan jag gick ut med soporna till tunnan i syrenbersån.