Det kommer rykande luft från min mun när jag andas
dels för att jag njuter av det sista från min cigarett.
Men också för att det är fem minusgrader ute.
Det där förbannade tåget är sent som vanligt.

Jag måste verkligen sluta med det där rökandet.
Ännu ett destruktivt mönster hos mig själv,
som jag dessutom stör mig på.

Inte nog med att jag inte kan låta bli att njuta av
uppmärksamheten från dig,
den olovliga uppmärksamheten
som tillhör någon annan egentligen.
Men det tillhörde mig förr..
Jag har alltid haft svårt med tidsbegrepp..

kan det tas som en seriös ursäkt?

Jag hatar de här stunderna, för det ger för mycket
utrymme för mig själv om mina tankar.
Det slutar aldrig bra.