Mina sneda steg

följer mönstret hos

den smidigaste mörka löparen

likt halvsmart religiösa köparen *



Grå sagors dialog

för jag diagonalt

i smyg med mina pjäser

ibland direkt med någon



Attackerar jag lite försynt

som bönderna snett snällt bara också

bakåt fortsätter löpa trianglar fram mot konfliktens syntes



Hur jag än

pinnar på

nås blott hälft-

en av två;


endast svarta rutor

allt vitt blir jag utan

här längs stora rymden

stjärnor sjönk i ytan



Dock min svartaste spion-kompanjon

springer just på vita fält,

kontemplerar över konspiration

- vems kung honom sämre ställt?



När alla drottningars nyhetsflöden föder fiktion

blir vårt försvar bästa anfall

att ännu gott här få leva i den ödsliga tron

hur var kultur bär sin riktmall



Vill du mö-

ta mig då

sker det från

varsin vrå



För i en saligt blandad soppa

utan minsta pekpinne

i skenbar dialog

där börjar fler än hästar hoppa,

har ba' kvar sitt närminne;

historierna dog

* i en honungssurrande bi-shop

fick Hierofanten sin nedbantade form

hos Yohennes döpare och stearinstöpare

under kupolers labyrintiska lökringar