mot foten av glädjen

hänger ett vemod

längs viljors vägs ände

vaskar gamar nya slott

ur rostig oktober-tub

klämmer jag fram april

tar äntligen tripp till gamla drömmarnas Lissabon + Porto

törs så fiskarna stänga

hissen från havet

bävande jord mens aporna öppnar

porten tillbaka

mot framtida land

drar upp din döende spiral