Sakta andetag

dova ljud
klingar i mitt öra,
omättliga svarta dårar
omger min själ

krypandes, haltandes
med blödande ögon
fokuserande mot dörren,
svävar jag längs
frihetens korridor

omfamnas av
gråtande barn

plötsligt slukas
på energi,
faller mot evigheten
där människor
med misstro applåderar

högt

ljudet spränger mitt inre
jag dunstar,
faller ner
som dagg över
gråtande barn

det gråtande barnet,
är jag