Där var inte sig själv någonstans
Fejkade bortom rimligt tvivel då det kom som ett brev
Flaskpost från fjärran drömmar
Det som endast såg det den ville se
Så in i norden djupt förtvivlad vilja
Att vara något annat än det stämplade frimärke på utsidan
Allt bara för att insidan skulle åka vidare
Osedd inuti det kuvert som var av jorden kommen
För att så att säga älska det innersta till döds
Om så inte var för världen det myllrande