Du och jag

Jag
och du

Känner doft av den seger som det innebär
Att trots allt så är vi fortfarande här

Kanske inte riktigt där
Men ack så nära ögat

Jag såg in i dina och vad såg jag väl där
Om inte de finaste

Och vad känner jag väl då förutom saknad
När jag nu sitter ensam

Om jag ändå kunde beskriva
Den vidd av tacksamhet förutan skuld

Sån som man kan leva enbart på
I evigheters evigheter

Och detta stora sen
Helt makalösa vi tillsammans skapat

Som om den enda riktiga karman
Är den vi skapar för oss själva

Och i det så dansar vi oss nakna till det strålande skimret
Det öronbedövande ljudet som är vår kärlek