Igår satt jag och tänkte på de senaste åren som gått och på allt som hänt under dem.
Vad är det livet vill lära mig ... Hur ska jag bära mig åt för att få rättsida på mitt liv?
Hur ska jag kunna lära mig att leva det liv jag har?
Ett par år efter min Älskade blev ihjälkörd gick jag hos psykologer, fick flertalet antidepresiva mediciner. Men inget hjälpte ... Ingen kunde hjälpa mig att hitta den röda tråden.
Min sorg är så djup än idag som om jag miste min Man just precis
För att inte tala om min saknad och alla eko av tomhet och längtan. 

Det finns egentligen bara en enda sak jag riktigt innerligt vill och det är att få dö så jag äntligen får vara hos min andra hälft.
Det är nästan så jag skäms över min sorg, saknad och längtan
Egentligen har jag så mycket att vara tacksam för men när min Älskade, mitt allt försann är det som inget längre har någon betydelse för mig
Jag har underbara barn, barnbarn, fina djur, härliga vänner.
Jag skall snart bli farmor ännu en gång ... Ett nytt litet liv att älska.
Älskar det iofs  redan ... Älskar alla mina nära och kära.

Men det räcker inte för mig, jag behöver mitt hjärtas andra halva för att mitt hjärta ska kunna slå itakt
Jag skulle kunna ta mitt liv, men det ligger inte för mig att göra det
Så även om jag inte vill leva kan jag inte ta livet av mig.
Helt ärligt så tycker jag att det är fegt att ta sitt liv. Ja må vara mycket men feg är jag definitivt inte.
Sen har jag min Gudstro och vet att det inte är okej att göra det.
Om jag nu mot all förmodan skulle ta det steget tror jag inte jag hamnar på samma ställe som min Älskade Man och det är ju just dit
jag ska och ingen annanstans.
För det är där min plats är ... I min Älskades famn och hos min Himelske Fader

En liten resume på mina senaste år och de stora sakerna som hänt.
Förutom brist på pengar, oro för barn och barnbarn, problem med hälsan. Förtvivlan över att ha ont i hela kroppen 24/7 . Frustrationen över att inte kunna gå längre ... smärta ... smärta ...
Frågan till mig själv ...
Hur ska jag orka leva med ett halvt hjärta???

2008 var jag tvungen att sluta arbeta på mitt älskade jobb pga sjukdom
2009 blev mitt allt, min Man ihjälkörd
2010 Min mor fick sin cancer diagnos ... snabb cancer Hon klarade nyåret precis och fick somna in i början på januari 2011
Kvar återstod arbetet med hennes make som var i början på demens
Samma år blev jag bestulen på en massa pengar och fick min Mans grav vandaliserad x- antal ggr av ett fd. fosterbarn
2012 flöt på ganska lugnt
2013 blev båda mina söner mordhotade av huvudmannen som den 30/7-13 satte eld på min bil och mitt hus
Var 10 sekunder från att mista min yngste son i mordbranden
Fick avliva min ena hund som inte klarade av branden
Jag fick bo i en liten husvagn i 18 månader. Vara helt utan transportmedel i ca.6 mån Min bil är mina ben då jag inte förmår gå längre
2014 - 20?? ...
En kamp med försäkringsbolag och hantverkare fyllda av förnedring och kränkningar Fick se hur mitt hus blev änmer förstört
Min allra bästa vän (genom tiderna) orkad inte leva längre utan tog sitt liv
Tvingas bo i ett rum och kök med min yngste son( 23 år) en del utav ett helt hus
Utan el och värme ... Endast en byggcentral finns och gasolkamin för lite värme
Hur mycket ska en enda människa orka med egentligen ?