Fåglar flyger alltid
åt olika håll
söker sina öppna himlar
tvekar mellan den vida rymden
och sina jordnära kos
fastnar ofta i det dunkla
dit bara den kan nå
som vågar titta
titta upp

Bär sina drömmar
vid ryggvingarnas slut
som blänker i sökarljusen
alltid två den ena att nå
den andra att få 
Tror att himlen
är oändligt
och blå