Ensamhet

Jag var så ensam...

att jag...

inte ens i en spegel...

kunde se...

något !

Fri vers (Prosapoesi) av mike irow
Läst 357 gånger och applåderad av 19 personer
Publicerad 2016-02-27 19:50

Skriv ut
Spara som PDF

Luciana Pascual Vi är ingenting!...jag kan inte se något eller....stor tack!! 2016-05-04

Rise Little One Det måste vara fel på spegeln. Byt genast till en annan! 2016-04-10

Goraxy 89 Orion Jag måste medge att denna avskalade text väckte starka känslor hos mig (närapå gråt) - För jag såg något i spegeln och jag kunde inte identifiera det som jag eller tycka om vad jag såg. 2016-03-07

Fred Linz Love this ! 2016-03-06

Bibbi Smärtsam läsning. 2016-03-06

ej medlem längre Starkt formulerat som jag associerar till den känsla som drabbar när jag inte ens är nära mig själv. Då måste jag sträcka ut min hand till sådana människor som hjälper mig in igen! 2016-03-02

StinaJ Så bra denna. Blir väldigt berörd av dina ord 2016-03-02

DominiQueen Kanske det mänskliga, ögats perception tonas ned, tillfälligt släcks ned till förmån för aktivering av något annat? Känner Du en bultande aktivitet, känner Du livet koncentreras mitt i pannan... Ser Du? 2016-03-01

ej medlem längre Otroligt fint -avspeglad "ensamhet" 2016-02-28

Ljusletaren Tala om tomhet! Bra ordat/ kram 2016-02-28

Gisela Nordell fint och vemodigt formulrat, ja man an verkligen känna sig så ensam att man t o m försvinner för sig själv. 2016-02-27

ej medlem längre Ja håller med man ser nästan bilden framför sig med spegeln. Jättebra skrivit. Mvh annokas 2016-02-27

Marita Ohlquist Stark, annorlunda text om total ensamhet! 2016-02-27