Vågorna slår in mot stranden
genom både dag som natt
Spåren vi gjorde i sanden
flyktar likt avundens spratt

Var dagen en äkta verklighet
eller blott stundens sinnelag
Eftertankens blanka blekhet
söker hopp om morgondag

Där dagen ej var en fantasi
utan en antydan om framtid
Som skola göra själen fri
I blott din sanna skuggas frid

Du och jag likt vågorna