Jag går löven
sovande
          i vinden
är träden som klänger
broar till det förlorade landet i
mig

från vilka höjder
vinden skulpterar midjan
bröstet som  stenmur av regn
jag vilar mot?

minnets irrande fäster
sitt ansikte och
smärtar var jag än vänder mig mot
regn mot vind mot sol eller mig

även Gud där
emellan vingarna andas
                                    luften
jag färdas stilla som en
måne, hur skall jag efterlikna
dina steg?

säg mig, vad
de inte är?
omöjliga att finna annorstädes -