En suck av längtan mina rötter drar
djupt därnere under mull och tuva

Dess yvighet vet inga gränser
söker ivrigt den djupaste källa

Blott det brustna vet sitt hela
den lust som spänner vingen,
inget annat finnes än den heta längtan
bortom horisontens linje

Förlorad är hon i nattens mörker
skälver av det som skymmer
och det som långsamt tynger

Lusten tung som sten,
det tyngsta andetag
först när gryningen nalkas
flyger hon högt och levnadsglad