Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
/sammanställning av händelser/ intro + del 1 work in P.
15 maj kl 09.03
Nu sitter jag på tåget på väg till dig.
6 TIMMAR kvar



MEMORANDUM / del 1

...och bladen på min tunga som inte längre häftar fast
vid allt som sen har hänt
in memory talar jag om inträdet i våra kammare
när pansarvingar sköt skott och skiftet bytte jord
jag strömmade fram över en bro jag höll dig vid mitt öra redan död och återfödd så tömdes jag och fylldes åter ända fram tills dagen då du kom

hör du hur det lyfter hör det lyfter tjutande andning en röst flera timmar lyssnade på den suckande lungan mellan oss lade flämtande toner om varandras väsen och jag gick över en bro där lejon med tysta ögon gav vägen för lyckan åt oss
och jag gick så fort jag kunde för det lyfte och
hör du hur det lyfter sjöng jag under tio dagar och tio nätter jag sjöng hos
skräddaren
frisören
parfymören
och galoscherna till skomakaren
JAG SJÖNG INTILL SOLENS FÄSTE DÅ MÅNEN VAR I FAS
hos gynekologen psykologen astrologen
de mediala kontakterna
och grannarna gratulerade från sina fönster att jag skulle skynda och satsa och järnet och raffset och radera messenger of the gods msn mercury bd mp spray och always on the run goddessa now och vulgocat for you goodbye ja goodbye sms
som mjau mjau och mm mm och vill ha gott för nu skulle det bli på riktigt ; ja på riktigt om har han jobb ja har han barn ja är han skild ja, det blir på riktigt sånt.
och jag sa hello
simbassängen
saluhallen
stylisterna
miss mary of Sweden
nkboy nämenhej
och inte glömma ikea
eller tvagerskorna på romerska
och så det sista på konsum när jag fattade att jag inte hade några pengar kvar att köpa mat till dig
men annars ansåg jag mig rustad
fastän skräcken höll mig vaken under tio dagar och tio nätter att jag inte skulle tycka om dig att du inte skulle vilja ha mig att det inte skulle bli något mellan dig och mig

jag sade ta dig i kragen
ta dig samman när jag såg blekgrön aura
och på darrande ben i uppspärrad blick kom du tillmötes
kom emot på en perrong bredvid ett tåg
ta dig samman sade jag till mig själv
och slukades av dånet när kassakistan låstes upp
och ridån med jordens rassel drogs isär
det varde sånt ljus omkring oss där
vi tog oss aldrig samman efter det
då du kom mig till mötes och allt som skulle fullbordas
allt det där
allt som var bestämt allt som var jag allt som var du när du kom emot efter dina sex timmar i en första klass kupe utan inkluderad frukost. Inte ens en kaffevagn i sikte så det skulle reklameras, det hade kostat ettusentrehundrakronor något
Så utsvulten var det minsta man kunde säga att du var.
och läpparna var stela och vita med intorkade ränder runtomkring.
Jag tänkte att jag måste slicka bort det där.

..jag tänkte att jag måste kyssa dig.
Och jag var som en pansarkryssare av samlad energi
då vi gick våra första steg ihop. De passade, vi gick bra ihop. Vi gick i samma takt med samma längd samma rytm. Mina bröstvårtor hårdnade och skavdes av nylonblusen. Du tittade än på dom, än på min mun .han tänker ......, flackade med blicken fram och tillbaka varje omgång åter till greppet du höll kring jackan. Dina ögonvitor var knappt synliga dina pupiller hade svällt till eftersträvansvärda goda tecken på attraktion.

Och jag retade mig på hur du kontrollerade och sträckte och stelnad och artig och trevlig och konverserande .. jag måste kyssa bort det där.
Och du hade länge önskat gå på avenyn och se nya konsum och titta på varvet som alla dårar sprang i stan den dan.
Jag tog tag i en dyrbar skjortkrage den var ljust duvblå det var Dahlin och jag lyfte dig i nacken som ett byte och ruskade in livet i dig så dina ben vek sig och du hade hängt och höll krampaktigt skinnjackan alldeles välartat över högerarmen när jag förde dig genom staden på din vänstra sida ; den som vette mot min egen animerade siluett. Och du berörde mig att vara så du gjorde mig gråtfärdig av beröring. Det var omöjligt att korsa gatorna då människor sprang i tårar och svettiga kalsonger men till slut satte jag dig på en bänk på en borggård där kullerstenarna snubblade
för solen lyste på oss; den gjorde det den lyste upp ditt vetefärgade hår och det måste åtgärdas det måste fullkomnas och jag började knäppa upp alla välstrukna klädnader efter förklädnader och det luktade varg
så lång väg så långväga och spåren i ditt ansikte dit som djuren går gick inte att ta miste på det luktade varg och mina lår var redan blöta när jag känner vargars lukt finns ingen hejd den är barrskogens och myrens hälsning till mig

..så kysste jag dig och du blev till.
det som var du tittade inte bort jag hade inte hört dig säga många ord hittills mest läten och dreglet som förut torkat fast var nu försvunnet in i min vidöppna strupe. jag ville inte släppa dig du skulle ju komma att bli min like jag ville inte röra mig en tum då det kanske skulle få dig att gå ; så ville du ha något att dricka jag vill ha att dricka och jag kunde ha simmat eller muddrat hela älven av glädje att få släcka din törst fast jag helst ville få dig att dricka mina suckulenta ådror sluka mina läppar och inre organ före allt annat. Och jag gick till där som vattnet fanns det var inte många steg men vägen var oändlig och jag visste du tittade efter mig då dina ögon satt på min stjärt och jag visste det när jag reste mig så jag putade med det jag lyckats åstadkomma på vägen till vattnet ; det fanns i en kran som rann men jag köpte det på flaska för säkerhets skull och du drack dig otörstigast av oss just då för en stund sen började det igen att slå .
..Vi tittade på mina kort där jag visade upp mig naken bara för dig som planerat för att IRL få se synen av dig titta på mina kort och jag kände på dig jag tog på dig och tog dina händer i mina de var varma och torra så jag stoppade dom inåt mina skrymslen där gräset stod högt och tog emot din puls den var nu purpur dina käkar tuggade och rann . Och du sade inte många ord men jag släppte dig inte. Och jag började att gråta när du tagit dig in till mig där på bänken med tunga läppar på högra sidan om befästningen då när du ätit dig ända längst in och jag öppnat halsens smala strupar och lock alla centraler för minnen lampor rödljusgrönljus blåljus och rentav gult flöt samman till ett enda flödande sken när jag så vibrerade sönder och kärleken äntligen kom den satt framför mig och gråten som skrämde dig gick inte att hejda hur skulle du veta vad som fanns därinne det var jag ville ju inte förlora dig nu jag älskade dig redan som jag sa och då måste jag få veta.

.. Utan att lova någonting sade du men jag hade öppnat dörrar i dig som du inte visste fanns och att du ville leva resten av ditt liv med mig men först måste vi träffas mer
jag har aldrig älskat någon i mitt liv förut sade jag
och du tittade inte bort
så gick vi mot vagnen och gick av igen och jag glömde min ryggsäck och släppte taget om mitt liv.




Fri vers av Cattastropher
Läst 332 gånger
Publicerad 2006-05-07 22:01



Bookmark and Share


  Howlit
Snörvel och snyft...Fy fasiken va...skitbra helt enkelt. Så otroligt bräckligt och starkt om ett möte. Sånt kan bara hända en gång...som en saga. Texten var lite lång...men jag vet inte vart du skulle kunnat klippa så...All heder åt denna text ( som fick mej att minnas mitt absoluta möte med min själsfrände ;))
2006-05-12

  Arte
"Utan att lova någonting sade du men jag hade öppnat dörrar i dig som du inte visste fanns och att du ville leva resten av ditt liv med mig men först måste vi träffas mer
jag har aldrig älskat någon i mitt liv förut sade jag
och du tittade inte bort"

känner igen den känslan, bra skrivet som vanligt

Au revoir Cat
2006-05-08
  > Nästa text
< Föregående

Cattastropher
Cattastropher