Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Kärlekens föda / A fairy Tale of the Heart

Jag kommer tillbringa oroliga dagar
inomhus längtande så mycket
att det är något fel
Vad ska det kallas?

Före detta flickor som nu är mycket gamla barn
de borde ligga i dvala tre månader i sträck
tagna ur bruk

Jag kan inte
utföra något utan att
tänka på lakanen som du virar kring dig

Jag kommer att vandra utan mål
inomhus när väggarna skriker om misslyckandet
med varje försök att komma under ditt skinn

Det är de vita täckena nu igen
Lidandet utan mål
att tillåta det att vägas

Jag skulle kunna
du skulle kunna
ta för oss av kärlekstörst ett grepp /eller/
närma sig tveksamt men
bortlämnandet växer och sväller i mellanrummet


2.

Jag vänder mig hela tiden mot dig

du kan inte
du vill inte
du vägrar att våga
Du äcklas kanske

Du
kommer att lämna mig för någon annan


3.

Där
kommer jag att gå i mitt sanatorium
högt uppe på ett berg i alperna
och försöka glömma ditt namn
Min älskade

4.

Jag får se dig
men inte röra dig

Vi böjer oss ofta mot varandra
som bäcken och slyet
Vem av oss älskar mest och vem av oss lämnar
ett utrymme där
Hur kan du tillåtas ha så genomlysta ögon utan att jaget syns

de där underbara kastanjerna


5.

Nu har jag ingenstans att ta vägen
vandrar inomhus med låsta dörrar
Du kan lägga filten över dina vita fötter
ditt ljusa skinn mot mitt röda
Men jag sa ju att det är solen

Jag är full av sol

Det går inte ens att komma med några
skavande detaljer
eller bittra smaker

Det som dina varma mjuka händer gör
och det som de gjorde


6.

Ska det finnas något sedan mellan oss
nu är ett pågående nu när du håller om mig
i detta ljuset jag ser mellan dina ögonfransar
tror jag och litar på
sedan i den tunga hettan på natten
när du drömmer
måste jag sminka över mitt mörker
men låt oss vila nu


7.

Och du, som kan gå genom denna värld
utan att ta skada
de borde låta dig vara
föredettingarna med milda madonnaögon
Jag vet mycket väl hur de ser ut nuförtiden


8.
Nu är jag så silkeslen som det bara går
Och har klippt luggen för mycket
Det blir blöta fläckar på mattan

Det är inte bara du
Det är alla dom andra också


9.
Måste bryta tystnaden
en enda gång

Sitta och gråta av hänförelse
i självplågeriets ömkansvärda lydnad

Du kanske förväxlar mig
med någon annan
Sammansatt och ordlös
Sluten, kropp
Ljus ljus med utslaget hår

Ditt vackraste tysta kött långt ute på kanten
Ögonlocken rör sig
Armen slår emot
Knä mot mage
Täcke mellan knän
Den rädda magen

9.

Utan dig skulle mitt liv förlora
sin doft och sin smak

Dina biljetter
och fraktkostnader
dina glömda paraplyer
Fimpar
Skäggstrån
Snoddar

Jag kommer att gå till botten med det här
att bli tagen


10.

Nu blev det plötsligt varmt och dagen domnade

Jag har stulit de här orden
från en gatusmart bedragare
Men jag tror att egot kommer
gå i bitar om jag gör så här
liksom andas med ryggraden


11.

Tänk om jag också tog ett yxliknande föremål
och högg sönder din dörrpost

Tänk om jag en gång sitter utanför ditt hus
på natten med ficklampa och blöta trosor

Att jag skulle gå långa omvägar för att lura mig själv en söndagspromenad
Men till slut komma fram
och då av en slump

Smält ner mig
Glöm bort mig

Skillnaderna läker snabbt/långsamt
När vi är så lika vad har vi då att vara rädda för
Än så är det oro
Än så är det mod

Och det sista som överger oss




Fri vers av Cattastropher
Läst 250 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2019-04-06 21:10



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Cattastropher
Cattastropher