när sandstormen yr
är det Han
som torkar mina ögon
rena
när törsten plågar mig
är det Han
som vandrar genom öknen
för att ge mig
en droppe vatten
när solen bränner sönder
min hy
är det Han
som för mig in i skuggan
av sin gestalt
det är alltid Han
som finns där
för att sopa upp
resterna av mig
då jag gått vilse
igen
och återigen