Medan natten ännu håller om mig
Hör jag dina lugna andetag
Då vill jag bara lätt beröra Dig
känna mig liten och svag

Medan natten ännu håller om mig
anar jag din varma närhet.
Då vill jag krypa tätt intill Dig
det tror jag att Du vet

När morgonen varsamt väckt oss
och morgonkaffet runnit ner.
Vi är som stirriga bloss
som inget tar och inget ger

Medan dagen rullar på med allt
och sysslor eller lathet gör sitt.
Så tar vi det bara helt kallt
och struntar i mitt o ditt

Medan vi delar livet med varandra
och livets snirklar är våra
kanske svårt att inse för andra
att den ena är bra för den andra

Medan ålderdom alltmera sig närma
och vi blir rynkiga och alltmer grå
kan vi inte från fakta oss fjärma
vi behöver varandra än mer då.