På tåg genom en natt
med ljusa skrattrynkor vid horisonten.

Mellan skuggorna
glänser en sjö av ögonblick
spänd som ett glastak mellan trädstammarna.
Och min kropp är ett dammkorn
i gravitationen. Dunkar av hjärtslag och tågsång.

Natten sänker sitt leende ner i mossor och dikeskanter.
Jag möter mitt eget ansikte i tågets fönster.