Strålande sken på åker och äng
där borta går korna och betar
ett fridfullt gäng

plötsligt störs lugnet
vid stängslet runt betet
en annan ko suktar efter betet

grannens Rosa dömd till slakt
grannbonden Hans
är ute på jakt

kossan frågar korna i hagen
om hon gömma sig där
och få något i magen

förskräckt tittar korna
förvirrat på varandra
och ongen kan kossorna klandra

för de sa nej
motade kossan vid grind
fast tårarna föll ner hennes kind

så ägaren fann kossan direkt
fångades in
blev skickad på slakt

några av korna
i den vackraste hagen
skämdes djupt nere i magen

Vi är inga kossor
vi är nog mest svin
som till den nödställda sa. Försvinn

nej varför det
skällkon då sa
allt är som det ska

vi gör som mänskor
som alltid har rätt
så därför vi gör säkert rätt

stänga våra hagar
skydda vår rätt
släpp aldrig nån in

kossorna mjölkades
morgon och kväll
när mjölken så sinat

fick de av slaktarpistolen
en smäll

för den bonden ej kan mjölka
sitt värde har mist