Mången gång
har jag skrivit dem
mina sista ord på sidan

ibland bara less
ofta rädd
men oftast en flykt
från det obeskrivligt onda

ni vet när allt alltid häcklas
inte för skoj
inte för nehov
utan av ren skär elakhet

eller var det det
är inte allt med beräkning
i kampen mot det man räds

socialistdjävel

det vande jag mig vid

men jag förstod aldrig dem
som var elaka
enbart för att få vara det

lika svårt har det varit förstå
alla dem som blir upprörda
om kommentaren inte smeker medhårs

fan ha gärna olika uppfattning gott folk
men varför är rätten att ha det
bara din?