En smeksam hand
rör sig över täcket
Frisk vind susar
och där bakom en puls
jag hör den nu jag ser
att trappor stiger mot himlen
och här står vi
jordbundna
(Försök inte låtsas - jag är där
men hur - och var)

Den smeksamma handen
lossade sitt grepp
och in for storms uppror
allt vad man kan tänka
och där stod jag - fjättrad
men med allt bakom och framför
Jag vet inte hur men på något sätt
öppnade sig världen
i en skön famn for jag in
"Det är sant det är sant"
utropade jag
även om jag inte visste
vad sanning var

Ljuvt och hårt
förs handen in
och mig vidare
i gröna plymer
och under
Inunder ryser jag i vinden
det får verka ett tag till
"snälla fortsätt"
och det fortsätter
med full fart och ändå
oändligt sakta

Jag famnade tag i en åra
och rodde över ändlösa hav
och så flämtade jag till
för jag såg vad det var
jag kände det återigen
jag hade anat det länge
men nu visste jag
vad det var
att uppleva livet