Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Haibun skriven på workshop i Östasiatiska museet. Vi skulle inspireras av den japanska utställningen och jag fastnade för en buddhistisk klocka. Blev oavsiktligt lik de tankar Linda Marie har i sin bok "Den tusende tranan" som jag köpte efteråt.


Haibun vid Östasiatiska museet

Mitt bland bergen i den dalgryta där himlen kokade samman människorna till en skara som bara finns där, utan att det är något speciellt med det, ringer Buddha i sin klocka utan att någon hör klangen. Klanglösa klimpar sig klungan närmare och närmare tills alla försvinner och kvar blir bara fågelsången från en ensam orre.

Under en sten
utan att någon märker
framträder jorden




Fri vers (Prosapoesi) av Bengt H VIP
Läst 47 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2024-03-02 21:02



Bookmark and Share


  lodjuret/seglare VIP
Det 'möjligt värsta' med ismer, kan vara att en del människor blir 'skogstokiga' av dem. Fanatiska alltså. Men eftersom jag, naivt nog, håller dig för att ha huvudet någorlunda påskruvat, känns texten mera som plötslig't inspiration.
2024-03-03
  > Nästa text
< Föregående

Bengt H
Bengt H VIP