annortids flyttades pjäserna

men spelplanen förblev vår

löparna närmade sig sina torn

och raden av bönder

som försvarade sin drottning

gränslinjen blev en annan

                        *

timmar senare fäster himmelens penslar

grå stråk över nyåret

som för att inrama frosten och liknelserna

men vi vet att genomskåda

färger som blandats ett solkigt år

stjärnor som faller denna kväll vågar hoppas

de omåttliga tyngderna som vilar över världen

tillåts lyfta en smula

de omättliga korparna stillnar

vindarna mojnar och avger sina löften

som flyger i omloppsbana

som obevekliga korn

genom världsalltets vener

©  Birgitta Wäppling, 31 december 2016