Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En lam ursäkt

Ordet har förlorat sin mening
"Förlåt"
"Du är förlåten" kommer likt en reflex
När fyllan blivit lite väl
Och magen vill bli av med alkoholen
Men vad förlåter jag?
Och när passerade du mina gränser?
Gränser, dem har jag passerat ensam
Utanförskap har jag levt i

"Förlåt"
"Det är lugnt"
Egentligen vill jag ge dig en örfil
Jag vill skrika "Du förstörde mitt liv"
Betyder det att jag lever ett icke-liv?
Jag andas
Det vet jag
Hjärtat bultar innanför min bröstkorg

Du vill säkert ha ihjäl mig
Snabbt och på avstånd
Med en kula rakt i min panna
"Pang"
Och jag vill ha ihjäl mig själv ibland
Och jag kan se i människors tomma ögon
När de jagar tid
Att de också ibland bara vill dö

Jag antar att det kan vara en trivial grej
Att be om ursäkt och att bli förlåten
Men någonstans måste gränsen gå
När ordet går sönder
Eller inte når fram
När ordet ekar löjeväckande
Eller fastnar halvvägs

Jag antar att en ursäkt kan ligga i luften
Även när den är uttalad
I väntan på en respons
Det är ett ord
Inte ett magiskt trollspö
Som jag trolla bort smärta
Det är ett ord
Inte en magisk tidsmaskin
Som kan göra saker och ting ogjorda
Tystnaden i luften känns som ett:
"Pang"












Fri vers (Fri form) av valpen
Läst 413 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2017-01-28 16:36



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

valpen
valpen