De vallfärdar till sina
Fårs beteshagar och släktens
igengrodda marker.

I en hyrd turistbuss

Deras barn bor inne i
Städer och tävlar om att
inneha de finaste yrken
och bostäder.

Med hållbara parförhållanden
och livskraftiga ungar

eller helt enkelt i anonymitetens
Urbana simpelt gråa överlevnad.

De räknar inga får
För att få somna in

Tar bara en tablett


Och beklagar sig sedan.
att livet är så jäkla kort.
Och andefattigt miserabelt

Och uppe i bergen hos en
Ensam ledbruten pensionär

Skall snart tackorna lamma
Och naturens grönska återfödas.

De finns de som bara vill behålla
sig själva

Mitt i allt det enorma.
De befinner sig levandes inuti

Utan att för den skull
Utmärka sig i någon
vidare mening

Endast vara delaktig i det
överlevandes vidunderliga
kretslopp.

Och smaka den hem ystade osten,
med varsam kniv. I elfenben från
1910-talet.