Nu andas stiltje
i varje flammad själ
nu är sinnet mättat
långt från makt och gräl

bland klipporna och snåren
tar näktergalen ton
aftonsångens hymn
en lisa djup för levnadstron

stunden tränger tårar
nu flödar ängslan bort
förlösningen är kommen
i underbart är kort...

                      *

Oh ärad vare Hon i höjden
Solgudinnan, livets kraft
som gjuter glöd i cirkelgång
i bladens, kärlens ådersaft

ditt sänke oss omdanar
nu lösgörs mänsklig skuld
kvällen flödar varm
av manna, frid och guld

nådegåvan lägges ömt i hav
må strömmarna nå varje mål
vilsekomna hjärtan
som dväljs i rustningar av stål

åh, Triton bär vår vädjan värdigt
till skuggad eldfängd värld
må gryning skänka endräkt
när sömnen träder i vår härd

må väckelse nå sinnen
som galenskap och enfald bär
till den som styr med järnhand
... inget gott vill spira där...

                      *

Vänd vart anlete mot dagning
se himlen flammar upp i öst
känn första strålen smeka stelnad
huld är stund i ljusets tröst

och alla de som vandrat före
som miste liv i tiders strid
vill stämma upp i korus
tona in för enad mänskofrid

blivanden som ännu sova liv
i intets stillhetssfär
drömmer från ett nollpunktsfält
att levnaden en gång får hållas kär

hör skönsången från nejden
näktergalens gryningsdrill
bärande på nyckeln
till varje hjärteports sigill





© Chawa 2017-02-06

–-------------------------------------------------------

Eget foto ur kollektionen © Green-Törnqwist
- Hovs hallar, Bjärehalvön NV Skåne