ekande steg

vid spårvagnens stenlagda hållplats

ingenstans en trädkrona eller park

bara nyplanterade skott

och höghus som brer ut sig i en stad med växtvärk

det är ljuden som når våra hörselgångar som räknas

de vibrerar mellan tomrummen

och lever sitt eget liv

så stråkar gatumusikanten ett vibrato vid rulltrappan

arkaden fylls av toner och tillförsikt

vi tar trappan i fasta kliv

rakt ut i stadens myller

ut i vardagsvimlet

och tonerna ackompanjeras

av Göteborgsvägens eget sorl

© Birgitta Wäppling, 30 april 2017