Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Du va min sol på en snöig natt.

Kanske var du och jag inga som skulle bli ihopsatta.
Som två pusselbitar ifrån olika universum.
Som att vi inte skulle ha samma måne eller sol, som att min Jupiter var din mars.
Du va en snöflinga medans jag va 30 grader varm, som en vinterjacka mitt på sommaren.
Kanske skulle du kunna vara det sista i glaset med oboy, så kunde jag vara sumpen i koppen med uppdrucket kaffe.
Du kunde ha varit ciggen jag precis släckte, eller pistolen som jag precis tryckte av.
Kanske kunde du vara den sista tåren på gatan eller så var du det sista harklet efter spyan.
Kanske var du ingenting, utan bara fanns i min hjärna
Oavsett hur allt låg till så älskade jag varje minut du tog sönder mig.
Hur blodet pumpades saktare ifrån mitt svarta hjärta.
Hur skratten förstördes när whiskyn klöv min hals.
Kom ihåg min kära, två pusselbitar kan slås ihop med våld.




Fri vers (Fri form) av Smutsigkung
Läst 217 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2017-05-02 23:24



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Smutsigkung
Smutsigkung