Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det sköra krasar endast en gång


din poetiska fasad glimrar i skenet av tunna sömmars
vaga nyanser
tunna sårskorpor som brister och låter den aviga tiden
krafsa historia ur ditt bröst

kladdigt

oväckt

förträngt

dallrande

färglöst

likluktande

du håller barnet inom dig på en skör kryckas avstånd

låt det falla
vakna
blomma ut

låt det dansa i din spegelvärld


Fri vers av alfa VIP
Läst 283 gånger
Publicerad 2006-05-23 19:48



Bookmark and Share

  Sanningsägaren VIP
en uppmaning ser jag denna som
att släppa fram
det som gör ondast
men samtidigt också det vackraste
så fint...
Tack!
2006-06-01

    Ms Field
Jag gillar när du skriver så här sårbart! Intressant rubrik!
2006-05-30

  Propella
Jisses. Här överträffar du dig själv. Jag pendlar mellan alla tänkbara känslor när jag läser den här och det är en härlig upplevelse.
2006-05-24

  K*
"...och låter den aviga tiden krafsa historia ur ditt bröst"
" du håller barnet inom dig på en skör kryckas avstånd"

= oh aj oj jag känner mig så påkommen och träffad mitt i .
2006-05-24

    ej medlem längre
oj...
det här kom
otäckt nära mig
själv..

underbar text!
och lite för nära
2006-05-23

  Fredrik P. VIP
Din dikt är inträngande;
lyser upp den mänskliga
in- och utsidan. Poeten
och barnet - ett livstema.
Omgöringen blev bra.
Bravo!
2006-05-23
  > Nästa text
< Föregående

alfa
alfa VIP

Mina favoriter
brus
Lupus
är det hos norén