första juni
nu i ljusgrön spegel
får hon syn på finaste Juni


andra juni
du far ut mot juli
för att livgöra lättjefull strandsand


tredje juni
jag trillar gärna tillbaks till maj
och finner mig
uppåt traskande trähårt men magiskt
dit hjärtat ges perspektiv


fjärde juni
har han redan glömt trappan
från april där hennes fjäderdräkt
byggde förväntans fåglar här


femte juni
man får minnas hur slitsamt det var under mars


sjätte juni
för oss som bara vill kramas
hörs små nyfikna Gessle-ackord
fylla hela augustis gastkramande heta rymd
med en sista kylig vårsol
ända tills sommarlovet stänger
och gästerna går hem


sjunde juni
hos dem som törs stanna
kvar genom september
här spelas en superrealistisk pjäs
trots allt ännu skönare


åttonde juni
har vi tröttnat
på riktigt likt oktober
hjälper inga tidiga bär


nionde juni
anar nog hur ni
värms ända in i november


tionde juni
tror du fått feber
fast det är bara den frusna tid
då inget orkar bli formulerat
än mindre överfört
hur du än förmår skina


elfte juni
kikar jag just in i januari
nu med ovanligt naturlig glöd
märker jag hur varje ljud, gest och floskel
ligger rimfrostad av riktig död


tolfte juni
medan tomten sig skrudar
i midsommar juvenilt
kommer på en urgammal rådjursflock
utstyrd med fiskmåsar i håret
den cirkulära systern till julafton
att soligt dansa under månen
med sin halvvägs återfunna broder
där bergen närmar sig nu