Ser ut genom skitigt kupéfönster
ut över grönskande ängar
som är aldrig så vackra
Tusentals meter stål i marken
leder oss framåt genom landet
upptäcktsresande utan mål

Ser ut genom skitigt kupéfönster
ut över övergivna tågstationer
som varit aldrig så levande
Ensamma godsvagnar vilar
med rost i hjärtat
längs med rälsen

Ser ut genom skitigt kupéfönster
ut över öppna landskap
som är aldrig så underbara
Stillsamma tankar snuddar
med en känsla av välbehag
på resan genom Sverige