alls ingen orre

ej ens en fågel

flyger du likafullt hit och dit

lekande längs parkens landningsbanor

att jag skulle ha

något gott att knapra på

vilket titt som tätt äger sin riktighet

sällan trött på nötter

eller sådana söta ögon

kunde jag nästan

ha smekt din granna päls

med dessa älskvärda trollfingrar

och skorrande träblås

som fick nyfikenheten att försvinna

hastigt genom hassel

strax åter upp till eklöven via trallande tallegrenarna

tycks du söka skydd ifrån

otäcka skatsoldater

elaka kottkrigsprimater

och enstaka gånger någon kärlekslös tjäder

som tror du är i rovdjurets kläder, likt en lång luden räv?!?

fast man kallat dig såväl furufnatt

som ikorn och skiuros [skuggsvans]

dyker du spårlöst hattlöst

sedan redan ned igen

skräckslagen på nytt

söker du undvika duvhök, tillika kattugglan

ovanligt tidigt uppe ikväll

eller är det kanske dina egna, effektivaste klor?!?

som vill passa på

att borra in sig i vår människosaga

få ta några sandpapper

och med skruvad min i kindpåsar

lägga beslag

på så mycket sommar som möjligt

före hösten har börjat ösa

hagelstormar, småspik och hundskall

över minsta kvist

som myrorna byggt ihop till sist

och var ekorre förmår hålla öronen torra

blott ifall man införskaffat

allt som jag icke hinner rada upp här

hungrande efter paus

från denna tungt hamstrande semester

läckert smackande

behöver tunnare, hållbara perspektiv kläckas

mitt i väggspegeln

trots tusen möjligheters spruckna ägg

äter du aldrig någon fågel

men törhända har du snott

från hackspetten dess bo

ack, så fräckt

nåja, övergivet dock

äkta hemtrevligt känns det

där du lever singel

liksom jag nära ingen

med vida fantasier kring trångt tangel-tingel

och morrhår i dans

bär du balans

genom din svans

överallt och ingenstans