Det var en låga som brann hett men kort.
Vi ville båda fly långt och fort.
Och nog flög vi ljuvligt och högt.
För att finna det vi sökt.
Visst var det så, inte sant?
Visst var det så, inte sant?

Våran hjärtan slog bakut.
Allting växte för varje minut.
Vi sjöng lovsånger till varann.
Och dräpte alla tvivel vi fann.
Visst var det så, inte sant?
Visst var det så, inte sant?

Men verkligheten kom ifatt.
Och brände vår nyvunna skatt.
Redan i vår första kris.
Dömde vi utan bevis.
Visst var det så, inte sant?
Visst var det så, inte sant?

Så föll det sig tydligt och klart.
Som bortblåst var allt underbart.
Vinglösa, slagna och trötta,
sade vi farväl och gjorde det rätta.
Visst var det så, inte sant?
Visst var det så, inte sant?