En vind, tillfällig av uppmärksamhet, uppvaknande och den oklara symmetrin mellan lövverket och parasollet på gatan. Breddar blicken och intrycken ur det perifera seendet

avbryts av steg
och ett samtal om
att vänta på en vän
och kaféet som finns
på en obestämd plats i rummet.

Otydlig i kanterna som fläcken när den torkar i vått

Torrare nu, lättare att flyta med orden. En kvantgräns flyttas med en negativ massa för att ta bort osäkerheten.

Om morgondagens väder,
spårämnen i arktiska växter
av antropogen aktualitet, aktivitet.

Vi är subjekt och objekt
det andra skrivs om, av
förstår på nytt sätt
uppmärksamhetsrummet,

expanderar.

Vi vet när det krymper
c-form på tau-amyloidfibriller

c, z, ze, see,

form

vågor som stillnar av på tankehav
att flyta i

kosmos, en detektivroman

vem veckade rummet längs
Swedenborgsgatan.