Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Julsnearevisa

Ekorrarna satt i den nakna lönnen och
lekplatsen har inte öppnat för vinterbarnen.
En koltrast sitter i kvarteret damhandsken
och klipper med guldsaxen
av ett rött bär från trädet.

Tanken kommer igen. Tiden finns i språket, tiden blir till i språket när orden har gått genom rörelseverben. De fryser till tiden i grafem som en kall decembersöndag. Det är decembertider för alla. Tiderna är i december, för alla andra månader har tappat bort sina namn. De far tillbaka till sitt ursprung där runt medelhavet och andas genom metaforerna som tar dem runt en kaffekopp och där i backspegeln finns ingen röd varningslampa som varnar för den döda vinkeln, en förgångenhetens röst som ropar | ropade | har ropat | hade ropat | går och ropar | kommer att ropa | skulle ha ropat, men tystnar, för i kungens trädgård går en polispatrull med förstärkningsvapen.

Inga språkpolisiära taktiker leva här
med mycket möda och stort besvär.




Fri vers av Ulf D VIP
Läst 109 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2023-12-10 17:26



Bookmark and Share


  Larz Gustafsson VIP
Folk är extremt känsliga när det gäller kritik mot julen.
Så här tar vi en vända till:
Jag hatar julen.
2023-12-10
  > Nästa text
< Föregående

Ulf D
Ulf D VIP