Gångjärn gnisslar i gamla gråa hus
Gruvliga sagor skrivna för grymma barn
Berättas rått i en elektrisk burk
Drömmarna dröms långt från all lycka och ljus
Där häxor är gjorda av blodiga garn
Och giftbägaren töms med en modig slurk

Vem är lycklig idag
Vem är stark vem är svag
Vem kan klippa av de bindande banden
Vem kan se en väg ut
Vem kan ana ett slut
När till och med barnen drivs fram till randen

I gryningen lämnas guldet till banken
Om aftonen hämtas posten av kusken
Och ritten i natten blir fasansfullt svart
Kärlek som trött bara finns där i tanken
Blommor som döljs utav bladen i busken
Och överblivet är mindre än en kvart

Vem orkar stå igen
Vem känner sanningen
Vem har tid att ta en resa till stranden
Vem lägger manken till
När får man ligga still
När till och med barnen drivs fram till randen

Dammfyllda vinklar invid dammfyllda vrår
Porslin som skall putsas och blänka till fest
Fritid som räknas i sekund och minut
Alla kan koden Alla vet och förstår
För visst känner vi alla oss själva bäst
Visst vet vi hur vägen kan svänga till slut

Men vem kan oss styra
I vårt sammanbrotts yra
Vem tar fram vatten att hälla på branden
Vem kan ge oss ett svar
Hur lång tid har vi kvar
När till och med barnen drivs fram till randen